Ett begrepp som blivit närmare vardag här hemma nu för tiden är terrornätterna. Juvelen sover som en gud om dagarna, men på senaste så har han blivit på otroligt dåligt humör mot eftermiddagen/kvällen. Vilket i sin tur gör att han blir övertrött och det är sällan han somnar före elva på kvällarna. Oftast kring halv två på natten, sen hinner man mer eller mindre blunda så är vi uppe kring tre-fyra igen. Så det har varit tufft ett tag nu. 

Tidigare har han inte alls tyckt om att ligga på en, ensam är bäst! Men sedan terrornätterna började så ska han ligga på en på eftermiddagen för att vara lugn. Vilket ändå är helt okej till viss del! Men det blir lite tufft när man måste gå på toaletten, för han blir hysterisk när jag lägger ifrån mig honom. Men vi håller ju fortfarande på att lära känna varandra. Både han och jag! 

Mammalivet är allt annat än en dans på rosor, det vill jag lova. Men jag är samtidigt så otroligt tacksam över att vi fick just lilla Ludvig. Lilla guldklimpen som igår vägde in på 4940g och var 53cm lång, min lilla kille börjar bli så stor redan!